Qvarnbäcken
Qvarnbäcken vid Ankbackdalen i Granö, på södra sidan av Umeälven, med kvarnplatserna utmärkta som 1864-års Stora skiftes karta över Granön by visar. I texten som tillhör kartan anges Allmänna platser som Färjeplats på norra sidan ån, i samma kvarter som Kangero-gröbba. Det fanns även Färjeplats på södra sidan ån, nedströms timmertippen vid hängbron. Därifrån fortsätter dåvarande tillfartsväg mitt emot stuga nr 6, snett uppför kammen/ rullstensåsen och är uppe på kammen vid stuga 9. Över Bränngropsvägen / Promillevägen och ner före storstugan Allemansbo mot Rävelnsbäcken. Håller skogskanten för att komma upp mitt i nuvarande Karl Pers backen, för att fortsätta upp mot dåvarande smeden Karl Andreas Karlsson född 1823 i Vänjaurbäck sn Lycksele.
Qvarnbäcken är väl dokumenterad, även i kyrkbokens husförhörslängder finns angivet om mantalet hade del i bäcken. Bäckar var dåtidens vattenkraftverks energi. Sjön uppströms var vid vissa tider på året uppdämd. När bonden behövde såga upp träd till bräder, mala skörden eller hyvla takspån, då var bäcken suverän energikälla. Bilden till vänster visar oval prick i bäckmynningen som sista platsen för vattendrivna ramsågen och spånhyveln. De åtta prickarna uppströms bäcken visar var vart och ett av de åtta skvaltkvarnarna stått. Det är Anders Ors kvarn som är återuppbygd under ledning av Anders Ors sonson förre byåldermannen Sten Gottnersson med flera bybors hjälp. Gamla platsen för ramsågen var ytterligare uppströms bäcken (med kryss i rutan) och strax nerströms fördämningen, enligt Storskiftes kartan 1864 Granö by Degerfors No 512 AC.
Löjta är platsen för sommarladugårdarna, på ett kort från 1904 ser man hjälpligt 8 till 10 stycken. Här ordnade förre byåldermannen Sten Gottnersson med några duktiga hjälpkarlars insats, så att en sommarladugård byggdes upp. Ytterst hedervärt Sten, Ingvar, Rolf och Gunno som fotograferade . Det finns flera i byn som genom tiderna berättat om strapatsrika upplevelser från deras tid som getare, Tore Backman, Bernhard Persson och Malte Rydman med flera. Tore minns när han väntade på att husmor mjölkat färdigt och rodde tillbaka över ån. Då bar det av uppför felasvägen /Skurträskvägen (streckade vägen på kartan) och via Lillträsket och mot gott bete.
Tjärdal har bränts med jämna mellanrum genom tiderna. Granö karlarna som byggde somarladugården och skvaltkvarn brände också sista tjärdalen vid denna plats. Mycket av frivilligt arbete ligger bakom, ytterst hedervärt. Sten fick även Alma på "Brännas" sonson att "sank ihop tjärstomma på hygge" med ÖSA 260´n. "He skulle spillkes opp, då he vaar kall verä".
Jag frågade Sten om han visste var dynamitkällaren fanns på Högkammen, eftersom Granö byamän i protokoll av den 1911-12-29 bestämt att det skulle frigöras mark till dynamiten. Granö byamän hade hand om marken inom Allmänningen. Sten visste inte heller något om dynamitkällaren.
2014-09-23 carola